Finska nu
För att läsa texten på finska, klicka här
En utförlig projektbeskrivning för Finska nu finns tillgänglig för nedladdning längst ner på sidan. Där finns även ett informationsblad om projektet på svenska och på finska.
Finska nu finns på Facebook, ta del av innehållet och håll dig uppdaterad genom att klicka här
I november 2011 beslutade Sveriges regering att stödja projektet Finska nu ekonomiskt med 1 miljon kronor per år under perioden 2012-2014. Svar inväntas nu avseende likalydande finansiering från den finländska regeringen. Den finländska och den svenska regeringens bidrag till projektet Svenska nu i Finland har givit projektet en legitimitet och de båda regeringarna har därmed, för ”majoritetsbefolkningen” visat på betydelsen av att Finland är tvåspråkigt. För att Finska nu ska nå samma framgång är det viktigt att de två ländernas regeringar gör samma ekonomiska markering för att gentemot den svenska majoritetsbefolkningen visa på betydelsen av ett fortsatt levande finskt språk i Sverige.
Läs regeringens pressmeddelande om anslaget här: www.regeringen.se/sb/d/14057/a/181311
Pressmeddelandet finns även tillgängligt på finska: www.regeringen.se/content/1/c6/18/13/11/d237f999.pdf
Bakgrund
Sedan 2007 pågår ett projekt i Finland som heter Svenska nu. Genom projektet får finsktalande barn och ungdomar uppleva det svenska språket genom olika kulturaktiviteter. Projektet finansieras med ca 1.0 milj. kr/år från både den finländska och den svenska staten. Projektet koordineras av Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland. Mer information om Svenska nu finns på www.svenskanu.fi
Under arbetet med projektet Svenska nu i Finland, och i samband med Märkesåret i Sverige under 2009, har det framkommit synpunkter om att det borde etableras ett liknande projekt i Sverige, det vill säga Finska nu. Att genomföra projektet Finska nu skulle vara en konkret uppföljning av Märkesåret och ge en positiv signal till Finland kring de förväntningar som finns för ett parallellprojekt i Sverige.
Det finska språket har en särställning som nationellt minoritetsspråk i Sverige. En satsning kring just finskan har därmed en särskild dimension jämfört med andra minoritetsspråk. Utgångspunkterna för att genomföra Finska nu grundar sig på följande faktum:
-Sveriges och Finlands gemensamma historia: Sverige och Finland har varit ett gemensamt rike i mer än 600 år.
-Sveriges största minoritet: I Sverige finns ca 675.000 personer som har finsk anknytning, vilket utgör ca 7,3 % av Sveriges totala befolkning.
-Ömsesidigt intresse mellan länderna: Att det svenska språket och den svenska kulturen hålls vid liv och utvecklas i Finland är av stor betydelse för Sverige. Detsamma gäller för Finland angående det finska språkets ställning och status i Sverige.
- Minoritetsspråklagen: Sverige har efter många års diskussioner antagit en minoritetsspråklag som i formell bemärkelse ger det finska språket, tillsammans med de fyra övriga nationella minoritetsspråken, en ökad status.
Vad är projektet Finska nu?
Finska nu består av tre delprojekt där förskoleprojektet utgör cirka 80 % av verksamheten. För att få en bredd i verksamheten för Finska nu kommer ytterligare två delprojekt inkluderas. De två övriga projekten är dels ett webbaserat språkverktyg för finska, dels en webbportal med sverigefinsk/finländsk ungdomskultur. Språkverktyget vänder sig primärt till elever i åldrarna 13 – 16 år och webbportalen till ungdomar i intervallet 15 - 25 år.
Finska nu är också ett verktyg för stat och kommun att i ett och samma projekt uppfylla målen i minoritetsspråklagen, Tavastehusdeklarationen och den reviderade läroplanen för förskolan. För kommuner medför projektets samordning av aktiviteter för både förskola och äldreomsorg en extra nyttograd.
Projektet Finska nu har som signum att inte exkludera någon. Det är ”öppet” även för dem som inte kan finska. Det gäller för alla tre delprojekt i Finska nu. Fondens egen utgångspunkt är en grundläggande hållning om att flerspråkighet är en samhällsmässig resurs. Genom att lyfta fram det finska språket och använda det som en utgångspunkt vill projektet även sätta fokus på andra minoritetsspråk och öka kunskapen om barns förmåga att lära sig flera språk. Finska nu exkluderar därmed inte någon som inte kan finska eller har finsk bakgrund. Konceptet, upplägget och erfarenheterna av resultatet av projektet kan med fördel användas på andra språk i framtiden. Detta gäller såväl utformningen av verksamheten som upplägget för det förberedande och uppföljande materialet.
Kulturfonden för Sverige och Finland kommer genom sitt projektkontor Tandem att vara förvaltare av projektet. Finska nu skall ses som ett komplement till andra viktiga sverigefinska projekt och verksamheter som bedrivs för att öka uppmärksamhet kring finska språket och språkets användning.
Förskoleprojektet
Förskoleprojektet vänder sig primärt till personer som har en finsk bakgrund, men som nödvändigtvis inte har finska som ett aktivt hemspråk. Projektet vill skapa samtal om hur familjer med finsk bakgrund kan nyttja minoritetsspråklagen och ”den finskspråkiga infrastrukturen” i Sverige. Det vänder sig också till majoritetsbefolkningen för att ge kunskap om minoritetsspråklagen och varför finskan har en särskild ställning som nationellt minoritetsspråk i Sverige.
Projektets syfte är att genom förmedling av levande finskspråkig kultur öka intresset kring det finska språket hos yngre barn, men även hos förskolepersonal, barnens föräldrar, syskon och kompisar m.fl. som sekundära målgrupper. För dessa kan projektet också skapa ett intresse kring barnens mor- och farföräldrars historiska rötter. Projektet kan därmed sägas vara dels ett kultur- och språkprojekt med stimulering av barns språkutveckling, dels ett minoritetsprojekt om identitet och attityder samt om lagliga rättigheter och skyldigheter. Många delar i projektet kan även stimulera till en dialog som gäller andra minoritetsgrupper och som skapar intresse kring kompetensutveckling hos personalen.
Verksamheten kommer att bestå av att skådespelare besöker förskolor och skapar ett ökat intresse kring det finska språket genom speciellt framtagna produktioner som innehåller lek, dans, berättande och teater. Arbetet med att finna lämpliga skådespelare och produktioner kommer att ske i samverkan med Uusi Teatteri som är en sverigefinsk tvåspråkig teater i Stockholm med lång erfarenhet av att förstärka den andra och tredje sverigefinska generationens språk och identitet.
Aktiviteterna kommer att ske på både svenska och finska för att inte exkludera de barn som inte har kunskaper i finska. Aktiviteterna inkluderar även de barn som inte har någon anknytning till Finland. Barnen kommer i möjligaste mån själva att vara integrerade i utförandet av aktiviteten och kommer därmed att ta aktiv del i språkövningar på finska.
I samband med besöken på förskolan kommer det att finnas en kringliggande verksamhet. Avsikten är att skapa en kontinuitet i lärandet och bidra till ett utökat och förlängt intresse för att lära sig det finska språket. Genom att engagera barnen, pedagogerna och föräldrarna under ett längre tidsspann, ökar chanserna för ett långsiktigt intresse.
Ambitionen är att projektet skall skapa ett större intresse för såväl det finska språket som för minoritetsspråklagen. Målsättningen är att genomföra besök på 25 % av förskolorna i de nuvarande förvaltningskommunerna (32 stycken) under 2012-2014. Detta innebär besök på ca 700 förskolor. Utöver besöken på förskolorna tillkommer besöken på övriga kommunala institutioner.
Pilotstudie för Finska nu
Under oktober - december 2010 genomförde Tandem en pilotstudie som finansierades med medel ifrån Institutet för språk och folkminnen och Kulturfonden för Sverige och Finland. Syftet med pilotstudien var i första hand att kvalitetssäkra projektets upplägg, att undersöka intresset hos förskolorna/kommunerna och att anpassa projektet till förskolornas behov och önskemål. Under genomförandet av pilotstudien fick Tandem bekräftat att det finns intresse av att ta del av projektet hos de tilltänkta målgrupperna. Genomförandet av pilotstudien visar även att det finns ett stort intresse för aktiviteter som vänder sig till barn som har ett finländskt påbrå, men som inte har finska som ett aktivt hemspråk.
I arbetet med pilotstudien medverkade bland annat Finlandsinstitutet i Stockholm, Uusi Teatteri, tidskriften Sheriffi och Sverigefinska ungdomsförbundet. Under arbetet med pilotstudien förekom även kontakter med Enheten för minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholms län samt med Finlands ambassad.
Läs mer om pilotstudien för Finska nu här